Vad händer sen?

Jag publicerade det här på Facebook för ett tag sedan. Alla har ju inte Facebook så ger även er bloggläsare en chans att kommentera.

Lite nu och då får jag frågan vad jag har tänkt att göra till nästa mandatperiod. Som jag ser det finns tre möjliga scenarier.
1. Inte ställa upp.
2. Gå med i ett annat parti.
3. Starta ett eget lokalt parti.

Alternativ ett känns inte aktuellt, även om det finns de som försöker förminska mig pga det val jag har gjort och genom det få mig att lägga ner politiken.

Alternativ två. Kanske. De partier som bjuder in mig till ett möte kommer att få ett besök. Fast mer än så kan jag inte lova.

Alternativ tre. Kanske. Det är en möjlig väg att gå, men också en osäker väg. Det kan ju bli så att alternativ tre slutar i alternativ ett.

Det är mycket att fundera på. Hur tänker du? Om du fick önska, vad skulle jag göra då? Ser du ett fjärde alternativ som jag inte kommit på?

Behov och tillgänglighet. För vem då?

Det finns något som jag ständigt fascineras över och det är storleken på handlingar i förhållande till storleken på beslutet som handlingen ska vara underlag till.

Ett exempel är nu hotet mot jourmottagningarna i Tierp och Östhammar. Det här påverkar många i respektive kommun och handlingen är på åtta (8) sidor, om jag räknar med försättsbladet. Alltså, på sju sidor försöker tjänstepersoner övertyga politiker om att det här är en lysande idé. Hade jag suttit i vårdstyrelsen så hade jag yrkat på att ärendet skulle tillbaka för beredning, för det här är löjligt.

Dokumentet inleds med ett citat som är hämtat från ”Regionplan och budet för 2017-2019”:

”Vården ska ges efter behov, vara jämlik och jämställd och kännetecknas av god kvalitet och hög tillgänglighet oberoende av socioekonomiska eller andra faktorer.”

Ja. Fast nej. Bor man utanför Uppsala stad så är den ju inte det. Särskilt inte om jourmottagningarna stängs. Behoven ignoreras och hög tillgänglighet försvinner.

Om beslutet går igenom innebär det att på vardagar mellan 21.01-7.29 samt helger 18.01-08.59 så finns det ingenstans att vända sig, förutom till Uppsala och akutmottagningen. Min erfarenhet av akutmottagningen på Akademiska under dessa tider är allt annat än positiv. Då handlar det inte om utförd vård, utan om miljön som är på akutmottagningen på nätterna. Jag hyllar personalen som står ut, för jag trodde jag skulle krypa ur skinnet för det var så obehagligt.

I dagens UNT (20/3-17) skriver Anna-Karin Bodén (klicka här för att läsa) om behovet av jourmottagningen och att den statistik vi får presenterat för oss inte ger hela bilden. Jag håller med henne.
Det hävdas att det är få besök sena kvällar och nätter i underlaget. Det statistiken inte visar är hur många av dessa är kvar under flera timmar för observation. Statistiken visar enbart de som gick in genom jourmottagningens dörrar, men inte vilka som gick ut och när de gick. Det är också viktiga parametrar att ta hänsyn till.

I handlingen skriver man om utvecklad ambulanssjukvård. Vi på landsbygden är nog rätt väl medvetna om hur bra (eller inte bra) det fungerar att få en ambulans. Det är toppen att de numera är bemannade med specialistsjuksköterskor. Dock så går det att driva samma argument som man använder gällande jourmottagningarna – är det rätt sätt att använda resurserna?
Utöver det kan man fråga sig om det kommer placeras fler ambulanser i kommunen? Vad kommer det kosta i så fall? Har det gjorts en miljökonsekvensanalys?

Mobila verksamheter nämns också som ett möjligt alternativ. Det kan kanske vara det. Fast frågorna är de samma som för ambulansen, hur många mobila verksamheter kommer finnas? Kostnadsberäkning? Miljökonsekvensanalyser? Är det verkligen rätt sätt att utnyttja resurserna?

Var kommer siffrorna ifrån?
I handlingen påstås det att det mellan 18-07 på helger görs cirka 0,4 besök per timme. Jag har räknat på de siffror som ges i underlaget och förstår inte var denna siffra kommer ifrån. Hur har man räknat?
Enligt handlingen och efter att jag har räknat så verkar det vara 0,51 besök per timme för Tierps jourmottagning och 0,57 besök per timme för Östhammars jourmottagning. Var kommer 0,4 ifrån?

Här och där nämns även Enköpings jourmottagning och det beskrivs hur förträffligt det fungerar med att ha begränsade öppettider för den. Det man ska ha i åtanke är att Enköping har en akutmottagning. Som ligger vägg i vägg med jourmottagningen. Är det så konstigt att det fungerar då? Skulle inte tro det. Är inte jourmottagningen öppen så går man in i nästa dörr istället. Problemet löst. Hur är detta jämförbart med Östhammars jourmottagning?

Enligt handlingen så är det sannolikt att de flesta kommer anpassa sina besök enligt öppettiderna. Kanske är det så. För de som inte gör det är det enda alternativet akutmottagningen i Uppsala. Hur de tar sig dit? Troligtvis ambulans. Kostnadsberäkning på det? Miljökonsekvensanalys? Finns ingen. Åtminstone inte som framgår utifrån handlingen.

Det påstås att det är ineffektivt utnyttjande av medarbetare att ha jourmottagningar i Tierp och Östhammar, på grund av att gällande lagar och regler om dygnsvila och veckovila. Ja, tydligen är det förskräckligt att våra landstingsanställda ska ha rätt till sånt! Och ännu värre är tydligen att det kostar pengar. För att komma runt det så stänger vi jourmottagningarna. Logiken på det ur ett medborgarperspektiv vet jag inte vad det skulle kunna vara.

Ambulanssjukvården tas också upp. Som jag skrivit tidigare, jättebra att de är bemannade med specialistsjuksköterskor, men det går inte att jämföra en ambulans med en jourmottagning. En ambulans kan bara vara på ett ställe i taget. På jourmottagningen finns det en läkare, en sjuksköterska samt en undersköterska. Dessa tre kan vistas med tre olika patienter samtidigt beroende på vad patienterna söker för. Och vad händer när samtliga ambulanser i området är upptagna? Finns en jourmottagning att ta sig till så kan det vara det som gör att en människa överlever.

Enligt handlingen så kommer det ”bara” bli ca 14 fler besök på akutmottagningen i Uppsala per månad. Det låter inte mycket, men kan vara det extra som gör situationen på akuten totalt ohållbar. För den är långt ifrån hållbar som det är idag. Att det enbart skulle bli 14 personer är också en mycket tveksam siffra eftersom man utgår från de ambulanstransporter som sker nu. Jag är övertygad om att jourmottagningens arbete förhindrar många från att behöva åka in till Uppsala. Även här, om det skulle innebära fler än 14 personer per månad vad får det för effekter? Kostnadsanalyser? Konsekvensanalyser? Finns det beredskap för ett högre antal besökare på akuten i Uppsala?

1177 och e-tjänster verkar vara frälsaren. Nog för att jag personligen tycker att dessa tjänster är, i mångt och mycket, strålande så har Östhammars kommun en allt åldrande befolkning. För dessa är det en trygghet att få ringa jourmottagningen, få komma dit och faktiskt träffa den person som man tidigare talades vid med på telefon. Är inte deras trygghet viktig?
Dessutom ligger ett förslag att först behöva gå genom 1177 för att ens få komma till jourmottagningen. Så utomordentligt fånigt!

En berättelse ur mitt egna liv, där jourmottagningen var otroligt viktig:
En lördag, efter kl 18 dessutom, skar sig ett av mina barn illa på en konservburk. Vi lyckades inte stoppa blödningen (och det ska tilläggas att sambon har viss sjukvårdsutbildning). Samtidigt som sambo och barn sätter sig i bilen och kör till Östhammar, ringer jag jourmottagningen och förbereder dem på att de kommer. Resultat 3-4 stygn och en omlindad tumme.
Om det här nu hade varit i höst och om jourmottagningen inte har öppet, vad hade vi haft för alternativ? Ringa ambulans? Kanske. Åka till Uppsala och akuten? Absolut. En resa på ca 8 mil. Med ett barn som blöder ordentligt. Inget av detta är rimligt, vare sig ur ett medborgarperspektiv eller ur landstingets perspektiv.

Utmaningar som ska lösas!
Det verkar som att det finns ett antal utmaningar som på något vis ska lösas genom att förändra jourmottagningarnas öppettider. Exakt hur framgår inte, men eftersom dessa utmaningar nämns så måste de bli påverkade på något sätt av denna förändring.

  • Svårighet att rekrytera. Det är tydligen svårt att rekrytera till små enheter. Dock har Östhammar inte det problemet nu. Är det inte så att vårdutbildade helt enkelt inte vill arbeta för Landstinget längre? Kanske man ska vara lite självkritisk och fundera på hur man blir en attraktiv arbetsgivare än att förklara sina tillkortakommanden med att vårdutbildade inte vill arbeta på små enheter?
  • Lokalerna är i dåligt skick. Det blev ju inte så av sig självt. Om man inte har underhållsplaner så får man ju skylla sig själv! Var har pengarna tagit vägen som borde gått till underhåll? Till bättre vård? Tveksamt. Till sjukhusdirektörens lön? Mer troligt.
  • Stora skillnader i vårdcentralers storlek och geografiska placering är tydligen också en utmaning. Det går inte att jämföra vårdcentraler på det sättet. Kommuner är olika stora och ser olika ut, vilket innebär att även vårdcentalerna speglar det. Att vården skulle bli ojämlik på grund av detta är ett märkligt resonemang. Det vettiga vore att acceptera att människor bor på olika platser och arbeta utifrån det.
  • Snabb befolkningsökning väntas. Det är det här som är pudelns kärna misstänker jag! För det är här det behövs pengar. Uppsala kommun förväntas växa med 65 000 invånare under en 15-årsperiod. För att kunna erbjuda dessa 65 000 personer vård, måste någon annan stå tillbaka.
  • 1177 och andra e-tjänster är också en utmaning. Jag håller med. Men det berättigar och motiverar inte en stängning av jourmottagningarna.

Om jourmottagningarna stängs under de tider som föreslås kommer resurser att frigöras (tror man). Först efter beslutet om stängning har tagits så ska sjukvårdsdirektören få i uppdrag att ta fram förslag på hur dessa resurser ska stärka primärvården. Rimligtvis borde det vara tvärtom. Som förslaget är formulerat så garanteras inte att dessa frigjorda resurser kommer tillbaka till de kommuner som tappar sin jourmottagning.
Så var hamnar den då?
Gissningsvis i Uppsala.

Gult och orange ledarskap

Kommunen gjorde ingen medarbetarundersökning under 2016. Däremot gjordes en under 2015. Efter att ha begärt ut samtliga resultat av medarbetarundersökningarna och läst igenom dem så är jag inte alls förvånad över att det ser ut som det gör.

Jag fastnade särskilt för dessa frågor:



Ledarskapet är det viktigaste i en organisation. Är ledarskapet uselt så spelar det ingen roll hur vackra byggnader man jobbar i eller hur mycket som landar i lönekuvertet varje månad.

Hur gick det då?

Se själva:






Färgerna har olika betydelser. Två av dem ser vi inte i just dessa frågor, vilket är rött och grönt. Att rött inte finns med får vi vara tacksamma för, för det hade varit riktigt illa. Samtidigt får vi sörja att ingen förvaltning har lyckats prestera grönt i någon av dessa frågor.
Orange betyder ”stor potential – frågan kan förbättras avsevärt”.
Gult betyder ”viss potential – vissa förbättringsmöjligheter”.
Första kolumnen med siffror visar svaret på fråga 21, alltså hur viktig frågan är.
Andra kolumnen visar svaret på fråga 22, alltså hur väl man lever upp till frågan.
Maxsiffran för dessa är 5. Vi kan konstatera att det är en viktig fråga för många även om den inte når upp till maxsiffran 5.

Att jag begärde ut dessa undersökningar har en grund i en annan fråga som jag kanske kommer att återkomma till här i bloggen. Det började med Barn- och utbildningsförvaltningen och eftersom jag tycker att det är förskräckligt att resultaten var så dåliga så ställde jag frågan till Lisbeth Bodén om det hade gjorts några handlingsplaner för att komma till rätta med ledarskapsproblemen.
För just BoU så var det endast rektorerna som hade gjort handlingsplaner i respektive skola. Vackert så. Fast på högre nivå finns det inga handlingsplaner fick jag veta, däremot så är det ”ett område som togs på allvar”.
Jag har inte haft möjlighet att ställa samma frågor till övriga förvaltningar, men jag är tämligen övertygad om att det inte finns handlingsplaner där heller. Rätta mig gärna om jag har fel.

För egen del så fick jag en helt annan förståelse för varför det ser ut som det gör i vår kommun. Så länge vi inte har ett ledarskap som fungerar så kommer det heller inte att bli bättre.

 

Trafikutredning Storbrunn

Vad ska man säga om denna utredning? Med tanke på alla felaktigheter och godtyckligheter är det otroligt att det ens har släppts ut för folk att få läsa. Nåväl, här är mitt yttrande som jag har skickat till kommunen:

Yttrande gällande Trafikutredning och gestaltningsidé – Storbrunn

Det är väldigt svårt att ta en handling på allvar när den inleds med faktafel.
Under punkt 1.3 påstås det att kommunen har 4 500 invånare. Det säger sig självt att det är fel, och är något som borde ha uppmärksammats när utredningen kommit till kommunen.
Ytterligare fel under samma punkt finns gällande slutförvaret. Inga beslut är tagna kring att det faktiskt blir ett slutförvar i Forsmark. Det är däremot ett förslag att det ska placeras där. Detta borde också kommunen uppmärksammat.
Det finns även flera slarvfel i utredningen som också hjälper till att dra ner trovärdigheten, exempelvis skrivs det fel på namnet Gammelbygatan (får heta Gammelbyvägen) och att buss 817 skulle gå från busstationen i Östhammar.
Det borde även vara krav på att leverantören av handlingen lägger till referenser till var de hittat sin information.

traffic-332857_640Enligt punkt 2.2 ska trafikflödet uppgå till 5000 fordon per dygn i vardera riktningen, alltså totalt 10 000 fordon under ett dygn. Efter att ha varit i kontakt med Tekniska kontoret så har jag fått reda på att detta är en uppskattad siffra. Vilket underlag man använt för att uppskatta siffran är okänt.
Efter en snabb googling hittar jag en handling som rör förstudien av 288an och sträckningen Gimo-Börstil (Trafikverket). I den handlingen hittar jag informationen att på 288an har man ca 5 500 fordon per dygn. Alltså totalt 5 500 fordon.
Att det i Östhammar skulle passera 10 000 fordon per dygn är en fullständigt orimlig siffra. Det skulle innebära att det passerar en bil ungefär var 11 sekund, hela tiden dygnet runt. Även denna orimlighet borde kommunen ha uppmärksammat innan denna handling skickats ut.

Enligt förslag 1 så förordas att hastigheten på vägen ska sänkas, från 50 km/h till 30 eller 40 km/h. Det är redan 40 km/h i stora delar av Östhammar.
Körbanan påstås vara 9 meter bred och ska smalnas av till 7 meter. Efter att ha kontrollmätt väg 76 så finner jag det orimligt att körbanan är 9 meter bred. Väg 76 är 7,5 meter bred.

Egentligen går det inte att förorda varken alternativ 1 eller alternativ 2 eftersom de parametrar som är viktiga att de finns och är korrekta saknas i handlingen. Det vore rimligt att få en uppmätt och korrekt siffra om trafikflödet innan det går att ta ställning till de olika alternativen.
Det saknas också en utredning kring hur de olika ombyggnationerna drabbar de företag som finns runt omkring. Gör inte samma misstag som med Rådhustorget.
Välj inte en inriktning innan ett vettigt underlag finns. Se till att utredning görs först och sedan kan olika alternativ diskuteras.

Om trafikflödet är som det uppskattas i rapporten, så kommer det allvarligt påverka busstrafiken om trafiken ska ledas om till Frösåkersvägen.
Korsningen Frösåkersvägen/Kyrkogatan/Klockstapelsgatan kommer bli ett allvarligt problem om all trafik ska gå den vägen. Är Frösåkersvägen konstruerad för att hålla för stora mängder trafik eller behöver den byggas om? Är det i så fall inräknat i budgeten? Hur kommer det bli för de transporter som ska till och från exempelvis Konsum och blomsteraffären? Kommer utrymme finnas för att dessa transporter ska fungera oavsett vilket alternativ man väljer? Har man tagit hänsyn till Räddningstjänstens krav på framkomlighet?
Det är alldeles för många frågetecken för att kunna säga att det ena är bättre än det andra.
Utred mer och se till att handlingen innehåller de parametrar som är viktiga för att kunna ta ställning. Konsekvensanalysen är larvigt kort. Det finns så många saker att ta hänsyn till som inte ens har nämnts.

Det som däremot kan göras snarast är att strukturera upp parkeringsytor och snygga till dem.