Behov och tillgänglighet. För vem då?

Det finns något som jag ständigt fascineras över och det är storleken på handlingar i förhållande till storleken på beslutet som handlingen ska vara underlag till.

Ett exempel är nu hotet mot jourmottagningarna i Tierp och Östhammar. Det här påverkar många i respektive kommun och handlingen är på åtta (8) sidor, om jag räknar med försättsbladet. Alltså, på sju sidor försöker tjänstepersoner övertyga politiker om att det här är en lysande idé. Hade jag suttit i vårdstyrelsen så hade jag yrkat på att ärendet skulle tillbaka för beredning, för det här är löjligt.

Dokumentet inleds med ett citat som är hämtat från ”Regionplan och budget för 2017-2019”:

”Vården ska ges efter behov, vara jämlik och jämställd och kännetecknas av god kvalitet och hög tillgänglighet oberoende av socioekonomiska eller andra faktorer.”

Ja. Fast nej. Bor man utanför Uppsala stad så är den ju inte det. Särskilt inte om jourmottagningarna stängs. Behoven ignoreras och hög tillgänglighet försvinner.

Om beslutet går igenom innebär det att på vardagar mellan 21.01-7.29 samt helger 18.01-08.59 så finns det ingenstans att vända sig, förutom till Uppsala och akutmottagningen. Min erfarenhet av akutmottagningen på Akademiska under dessa tider är allt annat än positiv. Då handlar det inte om utförd vård, utan om miljön som är på akutmottagningen på nätterna. Jag hyllar personalen som står ut, för jag trodde jag skulle krypa ur skinnet för det var så obehagligt.

I dagens UNT (20/3-17) skriver Anna-Karin Bodén (klicka här för att läsa) om behovet av jourmottagningen och att den statistik vi får presenterat för oss inte ger hela bilden. Jag håller med henne.
Det hävdas att det är få besök sena kvällar och nätter i underlaget. Det statistiken inte visar är hur många av dessa är kvar under flera timmar för observation. Statistiken visar enbart de som gick in genom jourmottagningens dörrar, men inte vilka som gick ut och när de gick. Det är också viktiga parametrar att ta hänsyn till.

I handlingen skriver man om utvecklad ambulanssjukvård. Vi på landsbygden är nog rätt väl medvetna om hur bra (eller inte bra) det fungerar att få en ambulans. Det är toppen att de numera är bemannade med specialistsjuksköterskor. Dock så går det att driva samma argument som man använder gällande jourmottagningarna – är det rätt sätt att använda resurserna?
Utöver det kan man fråga sig om det kommer placeras fler ambulanser i kommunen? Vad kommer det kosta i så fall? Har det gjorts en miljökonsekvensanalys?

Mobila verksamheter nämns också som ett möjligt alternativ. Det kan kanske vara det. Fast frågorna är de samma som för ambulansen, hur många mobila verksamheter kommer finnas? Kostnadsberäkning? Miljökonsekvensanalyser? Är det verkligen rätt sätt att utnyttja resurserna?

Var kommer siffrorna ifrån?
I handlingen påstås det att det mellan 18-07 på helger görs cirka 0,4 besök per timme. Jag har räknat på de siffror som ges i underlaget och förstår inte var denna siffra kommer ifrån. Hur har man räknat?
Enligt handlingen och efter att jag har räknat så verkar det vara 0,51 besök per timme för Tierps jourmottagning och 0,57 besök per timme för Östhammars jourmottagning. Var kommer 0,4 ifrån?

Här och där nämns även Enköpings jourmottagning och det beskrivs hur förträffligt det fungerar med att ha begränsade öppettider för den. Det man ska ha i åtanke är att Enköping har en akutmottagning. Som ligger vägg i vägg med jourmottagningen. Är det så konstigt att det fungerar då? Skulle inte tro det. Är inte jourmottagningen öppen så går man in i nästa dörr istället. Problemet löst. Hur är detta jämförbart med Östhammars jourmottagning?

Enligt handlingen så är det sannolikt att de flesta kommer anpassa sina besök enligt öppettiderna. Kanske är det så. För de som inte gör det är det enda alternativet akutmottagningen i Uppsala. Hur de tar sig dit? Troligtvis ambulans. Kostnadsberäkning på det? Miljökonsekvensanalys? Finns ingen. Åtminstone inte som framgår utifrån handlingen.

Det påstås att det är ineffektivt utnyttjande av medarbetare att ha jourmottagningar i Tierp och Östhammar, på grund av att gällande lagar och regler om dygnsvila och veckovila. Ja, tydligen är det förskräckligt att våra landstingsanställda ska ha rätt till sånt! Och ännu värre är tydligen att det kostar pengar. För att komma runt det så stänger vi jourmottagningarna. Logiken på det ur ett medborgarperspektiv vet jag inte vad det skulle kunna vara.

Ambulanssjukvården tas också upp. Som jag skrivit tidigare, jättebra att de är bemannade med specialistsjuksköterskor, men det går inte att jämföra en ambulans med en jourmottagning. En ambulans kan bara vara på ett ställe i taget. På jourmottagningen finns det en läkare, en sjuksköterska samt en undersköterska. Dessa tre kan vistas med tre olika patienter samtidigt beroende på vad patienterna söker för. Och vad händer när samtliga ambulanser i området är upptagna? Finns en jourmottagning att ta sig till så kan det vara det som gör att en människa överlever.

Enligt handlingen så kommer det ”bara” bli ca 14 fler besök på akutmottagningen i Uppsala per månad. Det låter inte mycket, men kan vara det extra som gör situationen på akuten totalt ohållbar. För den är långt ifrån hållbar som det är idag. Att det enbart skulle bli 14 personer är också en mycket tveksam siffra eftersom man utgår från de ambulanstransporter som sker nu. Jag är övertygad om att jourmottagningens arbete förhindrar många från att behöva åka in till Uppsala. Även här, om det skulle innebära fler än 14 personer per månad vad får det för effekter? Kostnadsanalyser? Konsekvensanalyser? Finns det beredskap för ett högre antal besökare på akuten i Uppsala?

1177 och e-tjänster verkar vara frälsaren. Nog för att jag personligen tycker att dessa tjänster är, i mångt och mycket, strålande så har Östhammars kommun en allt åldrande befolkning. För dessa är det en trygghet att få ringa jourmottagningen, få komma dit och faktiskt träffa den person som man tidigare talades vid med på telefon. Är inte deras trygghet viktig?
Dessutom ligger ett förslag att först behöva gå genom 1177 för att ens få komma till jourmottagningen. Så utomordentligt fånigt!

En berättelse ur mitt egna liv, där jourmottagningen var otroligt viktig:
En lördag, efter kl 18 dessutom, skar sig ett av mina barn illa på en konservburk. Vi lyckades inte stoppa blödningen (och det ska tilläggas att sambon har viss sjukvårdsutbildning). Samtidigt som sambo och barn sätter sig i bilen och kör till Östhammar, ringer jag jourmottagningen och förbereder dem på att de kommer. Resultat 3-4 stygn och en omlindad tumme.
Om det här nu hade varit i höst och om jourmottagningen inte har öppet, vad hade vi haft för alternativ? Ringa ambulans? Kanske. Åka till Uppsala och akuten? Absolut. En resa på ca 8 mil. Med ett barn som blöder ordentligt. Inget av detta är rimligt, vare sig ur ett medborgarperspektiv eller ur landstingets perspektiv.

Utmaningar som ska lösas!
Det verkar som att det finns ett antal utmaningar som på något vis ska lösas genom att förändra jourmottagningarnas öppettider. Exakt hur framgår inte, men eftersom dessa utmaningar nämns så måste de bli påverkade på något sätt av denna förändring.

  • Svårighet att rekrytera. Det är tydligen svårt att rekrytera till små enheter. Dock har Östhammar inte det problemet nu. Är det inte så att vårdutbildade helt enkelt inte vill arbeta för Landstinget längre? Kanske man ska vara lite självkritisk och fundera på hur man blir en attraktiv arbetsgivare än att förklara sina tillkortakommanden med att vårdutbildade inte vill arbeta på små enheter?
  • Lokalerna är i dåligt skick. Det blev ju inte så av sig självt. Om man inte har underhållsplaner så får man ju skylla sig själv! Var har pengarna tagit vägen som borde gått till underhåll? Till bättre vård? Tveksamt. Till sjukhusdirektörens lön? Mer troligt.
  • Stora skillnader i vårdcentralers storlek och geografiska placering är tydligen också en utmaning. Det går inte att jämföra vårdcentraler på det sättet. Kommuner är olika stora och ser olika ut, vilket innebär att även vårdcentalerna speglar det. Att vården skulle bli ojämlik på grund av detta är ett märkligt resonemang. Det vettiga vore att acceptera att människor bor på olika platser och arbeta utifrån det.
  • Snabb befolkningsökning väntas. Det är det här som är pudelns kärna misstänker jag! För det är här det behövs pengar. Uppsala kommun förväntas växa med 65 000 invånare under en 15-årsperiod. För att kunna erbjuda dessa 65 000 personer vård, måste någon annan stå tillbaka.
  • 1177 och andra e-tjänster är också en utmaning. Jag håller med. Men det berättigar och motiverar inte en stängning av jourmottagningarna.

Om jourmottagningarna stängs under de tider som föreslås kommer resurser att frigöras (tror man). Först efter beslutet om stängning har tagits så ska sjukvårdsdirektören få i uppdrag att ta fram förslag på hur dessa resurser ska stärka primärvården. Rimligtvis borde det vara tvärtom. Som förslaget är formulerat så garanteras inte att dessa frigjorda resurser kommer tillbaka till de kommuner som tappar sin jourmottagning.
Så var hamnar den då?
Gissningsvis i Uppsala.

Annonser

One thought on “Behov och tillgänglighet. För vem då?

  1. Mycket bra skrivet Åsa. Det jag saknar i debatten är Hemsjukvården och dess sjuksköterskor som har en hel del kontakt med jouren. Nattetid arbetar en sjuksköterska med hela Östhammars Kommun som arbetsområde. Våra patienter finns på alla äldreboenden, gruppbostäder och alla i hemmen som har larm/hemtjänst och tillsyn av någon av våra tre nattpatruller.
    Ofta behöver vi kontakta jouren för rådgivning av läkaren som många gånger har patientkännedom, akuta läkemedelsordinationer via telefon, förberedelse för inskickning medels ambulans eller sjuktaxi av dåliga patienter etc. De flesta av våra patienter är gamla och sköra. Har svårt att orka med långa transporter varvid många nekar att åka till Uppsala men gärna åker till jouren hemmavid för det känns tryggt.
    Vart ska vi nattetid vända oss? Beredskapsjouren eller läkare på akuten på Akademiska (hur troligt är det att få prata med läkare där?) ?
    Malena Ranch säger ”Tjänstemännen tittar nu på om beredskapsjouren kan ta ett större ansvar. Men där vågar jag inte säga något ännu, hade vi haft två veckor till så kunde vi haft ett bättre underlag.” Hur kan man lämna in ett förslag som inte har någon konsekvensanalys utförd INNAN beslut ska tas? Vill gärna påstå att det torde väl vara tjänstefel att ta beslut, väl vetandes, på ett undermåligt underlag!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s